Anna-Karin skriver:
Jag undrar hur Elion tar det hela med att du och Fredrik dejtar? Har han träffat respektive dejter och reagerar han på något specifikt vis kring dem? Eller har ni valt att låta honom hållas utanför det hela?
Jag tycker att det verkar som att ni har löst er skilsmässa väldigt bra, ni har gjort vad som passar er bäst och det är ju det som är det viktigaste!
Personligen tycker jag du har en härlig blandning för tillfället i din blogg, det kretsar kring vad ditt liv kretsar kring, och det tycker jag är härligt. Det som du känner för att dela med dig av, det får ta ett steg fram medans något annat tar ett steg bak och längre fram så kanske det är ombytta roller.
Ha en härlig torsdag!
Kram
Svar: Tack snälla du för fina ord! Elion är inte så intresserad av våra kärleksliv haha. Vi har ju alltid umgåtts med mycket folk, både män och kvinnor, med och utan barn. Så för honom är det nog bara att vi träffar vänner! Han vet ju inte riktigt vad det innebär att jag och F flyttade isär heller, mer än att han nu har två hem. Han har tagit allt galet bra!
Längtan o finafrun skriver:
Undrar; För längesen hade du en tävling där man kunde vinna ett iphoneskal med texten; belive good things will come. Har letat som en tok efter det, men hittar inte vart det kommer ifrån.
Svar: Det kommer från caseapp.se där jag även beställde skal från nu senast också. Rekommenderas!
Emma K skriver:
Jag undrar var den rosa klänningen är från. Den du hade när du och Mr B var på stranden. Så himla fin!
Svar: Den är från Kappahl förra sommaren!
Emilie skriver:
Vad har du för utbildning?
Svar: Ingen mer än gymnasieutbildning. Gick samhällsvetenskapliga med inriktning ekonomi (specialisering marknadsföring). Ja och så nån månad på sjukgymnastprogrammet men det räknas ju inte haha…
Sara skriver:
Hello!
Läser din blogg dagligen, kanske för att vi är i lite samma sits, dock två år yngre än dig, men relativt nyseparerad, har två barn med mitt ex.
Dock har vi en väldigt bra relation som du verkar ha med F.
Vi kommer jättebra överrens med barnen och vi ses allihopa ibland, och vi anser att vi är en famil, fast på olika håll. Barnen tar det bra.
det jag däremot undrar är, hur länge tog det för dig innan du och Mr Butterfly gick ut med att ni var ett par? Var det jobbigt, funderade på vad alla skulle tycka?
Jag träffar en vid sidan av, och gillar honom. men vi är inte tillsammans än, inte utåt iallafall, tror det kommer dröja ett tag till. Är väldigt rädd att folk ska tycka massa saker annars.
Svar: Vad skönt att ni kommer bra överrens! Jag är inte orolig för vad andra ska tycka, det är ju mitt liv, mina beslut och jag önskar och tror att mina nära förstår det. Att de vill att jag ska vara lycklig och att de litar på att jag tar rätt beslut, vad det än må vara för mig. Klart det jobbigaste var att berätta för F, men det gjorde jag rätt tidigt eftersom jag tidigt kände att det var mer än bara en flört. Pappa är kanske den här i världen som jag är mest orolig för vad han ska tycka men honom har jag aldrig berättat för egentligen… En dag frågade han om jag skulle hem och träffa Mr Butterfly haha… Bloggen did the job! 😉 Eller jo jag försökte nog en gång men då tror jag att han ignorerade vad jag sa hehe. Det har varit en stor omställning för ALLA 😉 Gå på makänslan och do what makes you happy säger jag! Kärlek är vackert och är inget man ska behöva dölja!
Johanna skriver:
Är också intresserad av skilsmässan & hur Elion tar det & hur ni har valt att göra med dejting osv.
Svar: Hmm… Finns väl inte så mycket jag vill berätta om skilsmässan. Det har gått BRA, vågar inte ens tänka på hur det är när man inte kommer överrens för visst har även jag haft det skitjobbigt emellanåt. Nu är det dock över 8 månader sen vi verkligen bestämde oss och jag tror att vi båda mår väldigt mycket bättre. Vi kommer alltid sätta Elion i första hand och jag litar på att F gör det som är bäst för honom, att han väljer bra tjejer och så vidare, precis som jag tror att han tänker detsamma om mig.
Diana DeMarkey – ..Liveyourdreams skriver:
Hur handskas du med trotsigt barn och irritation mot det? Alltså hur gör du när du blir arg och hur får du för att lugna ner dig och orka med..
Svar: Haha jaa du… Vissa dagar går. det. inte. stå. emot. Men då får jag sjukt dåligt samveta och pussar på honom konstant i typ tre dar… Nej men oftast när vi är mitt i det brukar jag tänka, han gör ju bara så här för att lära sig, för att utvecklas, för att testa gränser. För att han ska lära sig. Det hjälper typ alltid. Och ofta är han ju bara väldigt kul. En dag när han inte fick dricka pepsi en vanlig vardag innan middagen ställde han sig vid sitt rum, skrek ”Nu är du orättviiiiiis” och slängde igen dörren. Ja hjälp vad jag fnissade för mig själv där i köket haha… En annan gång när han helt plötsligt inte kunde GÅ och jag var på dåligt humör tror jag att vi stod och väntade ut varandra i säkert en halvtimme haha… Det jobbigaste tycker jag nog är när jag känner att mina ord inte når fram till honom! Och det viktigaste är att tänka på att välja sina strider. Vad spelar det egentligen för roll om han vill ta på sig vänster sko helt plötsligt istället för vänster som du redan fått på halvvägs? Eller om han måste stänga om dörren för att HAN ju skulle stänga? Jag är bara så überdüberextra happy för att jag FÅR vara mamma. Det är nog det som hjälper mig från att behålla tålamodet många gånger. Jag är otroligt tacksam för att jag får vara mamma och jag värdesätter kanske min och Elions relation på ett lite speciellt sätt eftersom jag själv inte ”har” någon mamma. Är livrädd för att mista min och Elions relation. Nu har väl inte det något med trotsen att göra så sätt, men jag tror faktiskt att det hjälper mig och ger mig en dos extra tålamod när det behövs.
Jenny A skriver:
Hej Evelina!
Tack för en bra blogg!
Jag har en fråga som berör mig själv – hur går man vidare när allt man känt till försvinner? D.v.s. att separera o inte ha tryggheten i sin partner kvar?
Min mamma dog när jag var 16 år o jag har sedan dess önskat mig en egen familj. Varit ihop med min sambo i 5,5 år o vi har pratat om att förlova oss, men nu vill han göra slut! Jag bryter ihop hela tiden o vill inte detta, vill ta oss igenom krisen. Men han vill inte. Hur accepterar man att det är slut o hur går man vidare?
Kram
Svar: Oj söta du…. Även om du just nu befinner dig på botten så kommer du komma upp igen! När man förändrar hela vardagen, när som du säger tryggheten försvinner är det inte konstigt om hela världen raserar och slås i tusen spillror. Vi har haft en vänskaplig skilsmässa men det var ändå läskigt att ta steget och flytta. Första natten i min lägenhet satt jag och hyperventilerade, det skrev jag såklart inte om men ja… Det var en stor omställning bakom kulisserna. Kanske var det då det blev verkligt och allt kom i kapp mig för det gick rätt snabbt till flytt. Men även om jag och F delade på oss så delade vi ändå på oss tillsammans på nåt vis. Tror vi stöttade varandra rätt bra där i början och vår seperation skedde ganska succesivt. Han hjälpte mig med flytten och vi hade Elion lite som vi kände för… Smygstartade singellivet kan man säga. Som sagt så vågar jag inte ens tänka på hur jobbig en skilsmässa eller seperation är om man är ovänner… Hade aldrig klarat mig utan mina vänner genom allt dock! Du kommer också greja det här ♥
Ännu fler frågor och ännu fler svar kommer imorgon… 😉
Tack söta du för ditt svar! Vad skönt att Elion inte reagerar på något särskilt vis kring era dejter och att han tagit allt bra överlag. Det måste kännas så skönt för både dig och Fredrik att se att han inte reagerat negativt, vilket kan vara lätt hänt annars.
Kram
Grymma svar, tack för ditt svar, uppskattas väldigt mycket och jag kan tänka mig att i din situation så har du extra tålamod pga allt du gått igenom. Själv har jag inget sånt att relatera till och har dessutom två små skitungar, hi hi. Men jag försöker också att tänka så, ”välja mina strider”.
Åh, känner verkligen med Jenny A.. Förstår verkligen hennes känsla av att mattan rycks undan.. Blev själv lämnad av min stora kärlek efter sju år tillsammans och allt bara RASADE.. DOCK så ångrade han sig efter några veckor och sen fick vi det jättebra tillsammans igen, bättre än på länge.. Så Jenny, kämpa på, och håll hoppet uppe. Livet kommer ordna sig, med eller utan sambo! <3
”ännu fler frågor och svar kommer imorgon” skrev du?? Glömde du, bara undrar 🙂 Det är ju så kul!!
Har inte glömt men hände saker som gjorde att jag inte prioriterade eller tänkte på bloggen :)… Det kommer! Kram