…är så häftigt!! När jag var yngre, alltså fast i skiten hemma var jag väldigt enkelspårig tror jag. Hade skygglappar på lite. Nu när jag är äldre och klokare (jomen lite) har jag insett att man bara måste låta livet vara och låta det ske, även om man såklart får styra lite då och då. Välja riktning och VÅGA!
Idag hade jag ett möte som kändes rätt så spännande, men det slutade helt oväntat med att jag kanske inte alls hamnar där jag först trodde att jag kanske skulle. Vi får se. Men det är så jäkla coolt, att en väg leder till en annan och det kan bli annorlunda mot vad man först trodde. Oftast bättre dessutom. Om man vågar ta steget. Jag känner att jag har blivit modigare när det gäller alla sorters val, att jag förlitar mig mycket mer på magkänsla, känsla. Det var ju trots allt det jag lovade mig själv när jag pekade finger åt 2012 och hittills har jag hållt det varje dag! Jag hoppas att jag alltid fortsätter göra det.
Innan möte….
Sen sprang jag vidare till gymmet och hoppades på att det fanns platser kvar på Bodympumpen, vågade inte boka eftersom jag inte visste hur länge mötet skulle hålla på. Men jag hann, preciiiis. Och så härligt det var att ta i med hela kroppen en timme. Jag älskar bodypump och måste försöka ta ett pass i veckan i alla fall. Det ger mig helt galet mycket energi! Blev helt skakig i armar och ben efteråt, det är ju så sjukt effektiv träning och det gillar jag. Varvat med sköna promenader och joggingturer ;).
Efter Bodypump… Gladare än på länge faktiskt!
Åh, tack för livspepp! Men hur vågar man? Hur låter man hjärtat bestämma när hjärnan spelar upp allt som kan gå fel på högvarv? Och hur tar man steget när man vet att man kommer att såra den man bryr sig mest om i hela världen? Gah, sorry för ordspya här i ditt kommentarsfält men kanske nån känner igen sig? Nån som har nåt bra tips att ge? Hur vågar man följa hjärtat innan det är försent? Stor kram till dig Evelina och tusen tack för att du via bloggen delar med dig av så många klokheter!
Hmm, jag kom nog till insikten att man har bara ett liv. Det går liksom inte göra något halvdant, jag vill inte det i alla fall. Då chansar jag hellre och misslyckas än att inte våga alls. För vågar jag inte vet jag att jag kommer ångra mig sen och DET är jag mer rädd för än att göra misstag. Sen är det klart att man måste lyssna på hjärnan och vara realistisk OCKSÅ, men just magkänslan tror jag är viktigast att följa om man ska vara lycklig. Jag vågar nog säga att jag är lyckligare än någonsin, samtidigt som jag har haft några av de tuffaste dagarna i mitt liv det senaste året… Är du själv inte lycklig tror jag inte heller att du kan göra någon annan riktigt lycklig. Kram söta du!
när får man ta del av det som händer? du har hintat om förändring ett tag tkr jag. Väntat på spännande samtal, möten=) Nytt jobb på G?
Vilken livsresa du måste ha gjort. Barn ska inte vara ”fast i skiten”. Var stolt över den du är idag, tycker jag. Tänk vad du lyckats med, för många går det ju åt fel håll ist.
Magkänsla styr inte allt i livet. Livet kan ta vändningar som man faktiskt inte har någon kontroll över alls.
Tack för ett riktigt peppande inlägg! Har varit sur och besviken över ett beteende från en av mina lärare (pluggar på högskola i jkpg) sedan igår. Ditt fina inlägg om livet fick mig på mycket bättre humör. Så tack! 🙂 Kram
Jag älskar att läsa dina fina ord, inspirerar så mycket och vågar vara mig själv. För jag tänker som dig men glömmer bort det tänket på vägen. Du finns här för att påminna mig, tack!
Hoppas allt går bra för dig, vad det nu än är. Hoppas vi snart får veta. =)
Kram
Du är så söt, många kramar till dig. Hoppas du får bästa dagen!