VISA ARKIV & KATEGORIER   |   SÖK

Hur vill du leva, när livet går för fort?

wpid-IMG_20140125_233458

Färdigjobbad! Puh, idag har det varit busy på alla håll men det är helt klart då det är roligast. Mot Bodypump! Ska möta upp Elion och F där, och lämna över den där nya bilen som Elion fick i helgen. Han glömde visst den i min ficka igår och det är visst sååå viktigt att han får den… Han ville till bodypumpen och hämta den direkt på morgonen haha. Min lilla skatt, saknar honom redan massor!

Är i riktigt funderarmood just nu. Både gillar det och inte. Jag är ju lite sån. Tänker mycket. Vill mycket. Vill planera. Är impulsiv. Tur att jag har Elion och M som tyglar mig lite, får mig att tänka efter några extra gånger. Lyssnar på Melissa Horn idag. Och Lasse Winnerbäck. Bara det säger väl allt haha. Funderarmusiken nummer ett. Alltså jag har nog ingen åldersnoja eller så, men jag tycker det är läskigt att tiden går så fort! Och jag tror inte man kan carpe diem mer än vad jag gör? Men jag vet inte hur jag ska hinna med allt, önskar att det fanns fler timmar på ett dygn. Är ni fler som känner lika?Är det åldersnoja? Eller är det bara min otålighet som jag snart är känd för… 😉


Kommentarer


  1. maria 3 februari, 2014 on 16:59 Svara

    Jag känner igen mig!
    Har hört en teori om att man får tidiga trettioårskriser nu för tiden, eftersom allting numera ska hinnas med inom loppet av 5 år. Mellan 20-25 ska du tydligen skaffa dig utbildning, hinna leva livet, träffa livskamraten, skaffa barn, gifta dig, köpa hus… Inget av detta sker ju i en handvändning och man kunde ju bli stressad för mindre! 😉

    Tänker ibland att jag skulle vilja ha de där 10 åren mellan 20-30 tillhands igen och göra det på ett helt annat sätt den här gången…
    Inte har jag hunnit med allt jag velat, men jag skulle ju inte heller vilja byta bort någonting jag valt att göra istället för något annat. Vilket väl få anses som en betryggande tanke 🙂

    Hoppsan, nu blev det långt och djupt… 🙂
    Det jag ville säga var nog att jag hade som mest noja runt 27-28 och sedan mindre och mindre noja ju närmare 30 jag kom, och här på andra sidan är det hur lugnt som helst! 🙂

  2. Aggie 3 februari, 2014 on 17:55 Svara

    Läs Cecila Blankens blogg och du kommer kanske lunga dig 🙂

    Kram!

  3. Lisa 3 februari, 2014 on 17:56 Svara

    Du och jag är precis samma lika 🙂 Jag tror inte det är åldersnoja? Utan vi vill helt enkelt bara så oerhört mycket. Men det gäller att sålla bort, fundera än mera, prioritera och slutföra. Kram i mass

    • Evelina 3 februari, 2014 on 19:00 Svara

      Jaa prioritera mera lät väldigt rätt! Inse att man inte kan göra ALLT? 😉
      Puss fining

  4. Sandra 3 februari, 2014 on 18:39 Svara

    Jag lyssnar också på melissa & winnerbäck just nu. Så himla bra terapi för själen 🙂 kram

  5. DeMarkey- LiveYourDreams! 3 februari, 2014 on 19:57 Svara

    Jag kan lätt säga att jag är sån och om inte min man hade tyglat mig många gånger så vet jag inte VAD jag hade hittat på.. ha ha. Men ja jag känner likadant, att jag behöver fler timmar på dygnet. Mina planer och vilja att göra saker och ting är ibland så många att det till och med tar stopp och jag får INGET gjort för att jag låser mig med ALLT jag har. Men oftast blir det väl att jag startar igång en massa projekt men nästan bränner ut mig tillslut.

    För min del är det inte åldersnoja, för jag har redan haft det. Men för min del är det bara mitt ”otåliga jag” som spökar. Jag är en otålig person, helst ska allt hända NU och göras NU, att vänta är inte min grej.

    Texten du la upp är så otroligt bra.
    Det enda jag kan säga är: personer som oss måste lära sig att varva ner, ta det lite lugnare och leva mer i nuet så att man inte går förlorad denna tid (har hänt mig en gång) för den kommer aldrig mer tillbaka.

  6. DeMarkey- LiveYourDreams! 3 februari, 2014 on 19:58 Svara

    Förresten lånar din bild. Den du la upp om texten.

  7. Izabella 5 februari, 2014 on 00:33 Svara

    hahahaha åå Evelina, Vet du HUR mycket jag känner igen mig i dig? ;D Många kramar <3

  8. Amanda 9 februari, 2014 on 21:26 Svara

    Herregud set är som jag skrivit det själv, tur det finns fler ”yviga” själar 🙂

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

För att få de senaste uppdateringarna