Min födelsedagshelg var verkligen tiptop (fortfarande rörd över att så många ville vara med och fira en helt vanlig sjugosjuårsdag) och här kommer en eftersläntare gällande födelsedagen. Jag bara måste dela med mig! Två av de mest fantastiska människor på denna jord råkar också blogga, och jag fanns med på deras bloggar på min dag:
Min söta, fina, STARKA lillasyster Becca har likt alla oss syskon inte haft det lätt men att få veta att jag har hjälpt henne längs vägen… Bara det gör att jag kommer dö lycklig. Ingen kan förstå det vi varit med om, om man inte varit där själv, och jag är så glad att vi klarade oss. Vi gjorde ju faktiskt det! Jag är såklart en bit längre fram än vad Becca är, men jag minns själv när jag var 16 år och inte fick någon hjälp. Nån dag kanske jag berättar mer om det, just för att det skulle kunna hjälpa någon annan, men än så länge känns det för färskt eftersom mina syskon inte är så gamla ännu. Jag tror att detta är en anledning till att jag faktiskt tycker det är skönt att bli äldre. Att jag kommer ännu längre bort från det hemska som var. För varje år bygger jag upp mig själv lite, blir starkare. Att få sitt självförtroende och självkänsla nedbrutet under en hel barndom av sin egen mamma förstör och blir inte bra direkt bara för att man flyttar hemifrån.
En annan fantastisk kvinna skrev också ett grattisinlägg till mig. Vi två är lite av tvillingsjälar tror jag. Varit med om jobbiga saker i uppväxten båda två. Tagit oss ur det. Ska visst alltid göra samma saker haha, omedvetet. Försöker att göra det bästa för våra små. Bär upp varandra många gånger. I sitt inlägg skriver hon om en dag som faktiskt blev lite av en vändpunkt av ett ganska destruktivt år för oss båda. Nyårsafton 2012. Vi var så otroligt galet trötta på 2012 ”och den kvällen skulle vi fucka världen som den varit och ge oss in en ny värld. Och det gjorde vi! Tillsammans!” Det gjorde vi verkligen. En av de jobbigaste sakerna som hände 2013 var även nåt av det bästa jag gjort i hela mitt liv, nämligen hjälpt den vackra tjejen överst. Min lillasyster. Även om det innebar att min mamma inte längre vill ha någon kontakt med mig, eller henne. We are better off!
Och vet ni? Nyårsafton 2012, tio minuter innan tolvslaget träffade jag en man som också ville vara med och peka finger åt 2012 vid tolvslaget. Mr. Butterfly. Har ju inte berättat så mycket om det men nu vet ni alltså :). Vi skålade in 2013 tillsammans, dansade fram till klockan 03 och skiljdes åt 7 på morgonen… Time flies! Och mission completed! Varje dag hittills har jag lyckats hålla mitt löfte om att göra 2013 till året då jag lyssnar på MIG. Vill fortsätta att fylla mina dagar på ett vis som gör mig och mina medmänniskor glada och lyckliga. Vill fortsätta välja bort sånt som inte ger något positivt. Det är så lätt att lalla omkring och bara vara, men jag tror att om man ska vara en glad tant (eller gubbe) där på ålderns höst så måste man våga lyssna på sin inre röst och förverkliga drömmar.
♥
Du inspirerar verkligen Evelina! Och imponerar. Men hur gör man då saker, livet, gör så ont att man tror att man ska drunkna, när man kämpar och tror man kommit vidare men så är man på botten igen… Hur väljer man lycka och positiva tankar? Jag är övertygad om att det är möjligt och det är underbart att höra att du mår så mkt bättre nu… Men hur gör man? Ingen lätt fråga, jag vet, men livet är så konstigt och gör så ont ibland… 🙁
Är Mr Butterfly i ”familjebildar mode”? Jag vet att du skrev vid något tillfälle att du önskar fler barn nämligen.
Han ser ju inte direkt ung ut (inget negativt, bara att han verkar ha åldern inne :-)).
Eller det tog ni, liksom jag och min man, på första dejten, dvs synkade hur många barn vi ville ha så det slapp falla på det senare?! 🙂
Men sötnos!!!Jag är så glad att du tyckte om din födelsedagshelg så mycket. Du är värd det bästa! Och din lillasyster också. Din mamma kan dra åt samma håll som som 2012 efter det hon gjort mot er Hon får faktiskt skylla sig själv..
puss<3
Eftersom ni hade det så svårt hos din mamma undrar jag var din pappa fanns under denna tiden …………
Den tragiska sanningen är att han, liksom många andra inte visste vad som pågick där hemma…. Som sagt, har man inte varit med om det är det svårt att förstå. Jag förstår inte NU hur jag, vi kunde stå ut och liksom stanna. Men mamma är mamma. Går inte att förklara på ett annat sätt än att hoppet aldrig lämnar en, om att det ska bli bra.
Som jag berättat för dig tidigare hade eller har jag också en mamma som det inte varit / är lätt att leva med ……….. men jag hade alltid tills pappa dog alldeles för tidigt ett stöd från honom ………..och om ni träffade honom under den tiden borde han förstå även om ni inte sa något ! så nog kan jag förstå hur det kan vara men man har ju två föräldrar som båda har ansvar för sina barn !
Alla fall är olika! Jag tänker inte tycka eller tänka nånting om hur din situation var och jag vill inte att du ska tänka något negativt om min pappa för det förtjänar han inte. Inte ens socialen trodde på mig efter en utredning, så pappa som inte träffade mig eller fick höra några detaljer kunde aldrig ana att det var som det var.
Klart att alla fall är olika ……. det förstår jag väl !
Mina åsikter som är grundade på min upplevelse är ju min och den kan ingen ändra på precis som man inte kan ändra på din ………… men jag förstår ju också att om du inte träffade din pappa kunde han inget veta ……….. socialen brukar ju dock blanda in båda föräldrarna om inte det bara är den ena som har vårdnaden…….
Exakt. Till saken hör att pappa bodde långt ifrån också och för mig var det väl inget alternativ att flytta dit. Man är ju rätt kompis- och pojkvänskär i tonåren ;).
Använde hon våld eller ”bara” ord?
Mot mig bara ord men mer och mer våld med åren tydligen…
”Det som inte dödar en…” Men fy så jobbigt när man väl är inne i det.
Glad att du är lycklig nu 🙂
<3 kärlek till dig och dina syskon. SÅ söt hon är, spanade in i bloggen! Krama henne från mig
Vad stark du är Evelina! Som mamma blir jag så jäkla ledsen när jag förstår att det finns föräldrar som inte vill sina egna barn väl. Obegripligt.
kram till dig!
Det finns mammor som inte är värda att firas på Söndag spiderchick !!
Håller med om att det är obegripligt ……… men det är sant !!