Det är faktiskt rätt svårt att ha en halvsjuk/halvfrisk liten kille hemma tycker jag! Han vill ju liksom så mycket men orkar inte. Vi har tränat på att skriva och han har lekt själv i sitt rum medan jag deklarerade men nu sitter han framför barnkanalen och äter piggelin igen. Det senaste är att han är väldigt intresserad av siffror och bokstäver och jag tycker att det är SÅ häftigt! Minns liksom när jag själv lärde mig samma, det var så kul. Jag gillade alltid att gå i skolan, tyckte det var kul att skriva och lära mig. Har alltid varit intresserad av det mesta (okej inte matte och den biten kanske… 😉 ) och även i vuxen ålder har jag fått höra att jag är väldigt frågvis vilket har uppskattats eftersom det visar att jag vill lära mig. Inga frågor är dumma tänker jag, och bättre att fråga och lära sig än att inte alls förstå och göra fel. Skriva några ord och klockan kunde jag när jag började förskolan (förskoleklass heter det väl nu), tack vare min extrapappa som tränade massor med mig. Tänk vilken tur Elion har som har en pappa som är mattegeni (jamen typ) och en mamma som gillar svenskabiten och det där. Längtar faktiskt tills det är dags för vår lillE att börja skolan. Samtidigt som jag vill pausa tiden för han var ju nyss min bebis!?
Tänk att jag själv kanske ska sätta mig i skolbänken igenom om några månader? Det känns spännande och motivationen finns. Så länge det är något man verkligen brinner för och vill göra kommer det gå bra tänker jag? Jag vet att det är några socionomer och socionomstudenter som läser här… Kan inte ni berätta lite? Om utbildningen och även gärna vad ni har jobbat med därefter? Hade varit otroligt intressant att läsa om :).
♥
Hej!
Jag är 22 år och läser just nu min sjätte termin på socionomprogrammet i Örebro. Vet att utbildningarna skiljer sig lite beroende på stad men i det stora hela är det nog rätt lika. Första du behöver komma ihåg är att inte hoppa av efter första terminen då man ofta inte förstår vad ”vetenskapliga metoder” har med själva socionomyrket att göra haha. Kände mig helt lost hela första terminen och tyckte jag hade tagit mig vatten över huvudet.. Du kommer lästa juridik en hel termin och psykologi en hel termin, dessa terminer är enligt mig helt underbara då man lär sig så HIMLA mycket bra saker som man använder sig av i yrket. Sen kommer du ha praktik och där lär man sig super mycket om man får en bra plats. Själv hade jag 20 veckor på ett behandlingshem för kvinnor med missbruksproblematik och måste säga att min bild av missbrukande kvinnor har förändrats från svart till vitt. Jag märkte tidigt hur mycket fördomar vi människor har om andra grupper. Det jag egentligen vill säga är att du ska ha tålamod när du studerar, det kommer intressanta bra kurser som verkligen är utvecklande! Och kom ihåg att när du går termin ett är du NY på universitetet, då behöver man inte kunna ”allting”, vilket jag trodde hehe. Jag älskar mitt val av utbildning och börjar längta till examen. Just nu jobbar jag extra på behandlingshemmet som jag hade min praktik på och ska jobba där hela sommaren. Efter examen är mitt mål att få jobb på antingen ett skyddat boende för våldsutsatta kvinnor eller arbeta med funktionshindrade. Och visst är det underbart att utbildningen är så bred så man kan välja hur många olika inriktningar som helst 🙂
Åhh tack för ditt svar!! Läser du någon speciell inriktning? Det verkar som att här i Jönköping är socionomutbildningen väldigt bred, och även om jag NU känner att jag skulle vilja jobba med barn och familjer kanske det ändå är bäst att ha en så bred utbildning som möjligt? Vad kul att höra att du trivs så bra och känner att du har valt rätt!! Är inställd på att en del kommer vara mindre kul och en del jättteroligt, men allt hör ju till själva utbildningen så man kan såklart inte gilla allt :).
Kram och tack igen!
Alltid kul att dela med sig! Läser ingen speciell inriktning mer än att jag på sjunde terminen ska läsa en valbar kurs som inriktar sig på arbete med barn och ungdomar. Jag älskar att utbildningen är bred eftersom jag bara är 23 när jag tar examen. Det ger mig möjligheten att med samma utbildning kunna arbeta med så mycket olika saker. Kanske aldrig mer behöver plugga igen? 😉 Lycka till med allting och ha det roligt på vägen. Även om det inte kommer kännas som att det går fort alla gånger så gör de det, helt plötsligt går jag ju termin sex liksom?! Yrket innebär mycket jobbiga saker men även positiva och de positiva överväger så himla mycket! Känslan när man lyckas hjälpa en annan människa 🙂
Min syster är socionom. Hon läste i Jkpg. Jobbade först som kurator på en högstadieskola i Vetlanda och jobbar nu i Huskvarna på socialtjänsten.
Hej jag är socionom med socialpedagogisk inriktning.Jag tyckte det var en jättebra utbildning och trodde att det skulle passa mig bra….men så blev det inte….Jag hamnade istället som enhetschef inom vuxna och handikapp för att sen helt sadla om och har idag en pysselbutik. Insåg att jag är alldeles för mkt entreprenör och lösningsfokuserad för att jobba i det yrket. Sen så hade jag mkt negativ uppväxt och erfarenheter som gjorde att jag istället för att stödja och hjälpa andra, insåg att jag hade en djupt inneboende misstro och bristande tillit till andra människor. Jag är mkt glad över att jag hade vett att inse att jag inte alls skulle jobba inom det yrket. Skulle nog inte blivit så bra. Men utbildningen var superbra och jag är glad över att jag genomfördeden för den har bara stärkt mig och gjort mig till en bättre människa.
Jag läste till socionom vid Stockholms Universitet och där ser det inte ut som Bella beskriver, att man läser juridik en hel termin och psykologi en hel termin. Så när det gäller hur själva utbildningen är uppbyggd och vad den består av för kurser, så är det nog mest relevant för dig att höra hur det ser ut just där du tänkt att läsa den 🙂
Jag är socialpsykolog plus att jag har läst till all juridik som ingår i socionomprogrammet och räknas därför som likvärdig på arbetsmarknaden. Har även läst KBT steg 1 efter högskolan. Svårt att kommentera om själva socionomprogrammet (har dock en vän som har läst den utbildningen i jönköping, hon pluggade samtidigt som jag och vi jämförde ofta våra utbildningar och hjälpte varandra med olika perspektiv under studietiden) men rent allmänt så kan jag säga att en del kurser kommer kännas tråkiga och onödiga, minns så väl när vi läste om teorier, framstående ”gubbar” osv, det kändes så meningslöst. Men – så fort man börjar jobba så märker man faktiskt hur mycket man kan omsätta tråkig teori i praktiken och det är jäkligt coolt! Se inte studietiden som att du ska lära dig allt, se din examen som något som ger dig behörighet att söka jobb inom det området, det är där som du sedan lär dig ”på riktigt”.
Efter studietiden jobbade jag på ett utredningshem för ungdomar samtidigt som jag pluggade KBT. När den var klar fick jag jobb som kurator (kuratorjobb kräver nu för tiden någon sorts vidareutbildning efter högskolan såvida ingen av sökanden till jobbet har den. Jag har jobbat både som skolkurator och kurator för vuxna. Jag har även jobbat på socialtjänsten, först med ekonomiskt bistånd (guld värt för att lära sig socialtjänsten som helhet, många chefer rekommenderar att man börjar där) och sedan även på ungdomsavdelningen och nu då på vuxenavdelningen.
Det är en bra utbildning om man har förutsättningar att tillgodogöra sig den och det finns många jobb – bara man fått in foten någonstans.
Hej!
Jag läste socionom i GBG, och gick ut 07. Utbildningen är bra, men visst finns det sega kurser. På praktiken rekommenderar jag socialkontor då du får se det mesta, och det finns chans att arbeta extra efteråt, större möjlighet till arbete efter utbildningen. Jag arbetar just nu med utredning barn och unga, har tidigare arbetat med missbruk. Trivs väldigt bra med myndighetsutövning, så intressant! Gillar kombinationen juridik, skriva mkt, mötet med människor! Och jag vill ha kontorstider:-) Väldigt nöjd med min utbildning och yrkesval, fråga gärna om du undrar något!!
Hej,
Jag har läst ”klassisk” socionomlinje i Östersund som alltså var ganska bred. Jag har hunnit prova på att arbeta inom socialtjänsten som socialsekreterare för ekonomiskt bistånd, som biståndshandläggare för äldre och LSS, på Arbetsförmedlingen, på boende för missbrukare. En socionomexamen är alltså ganska bred och man kan jobba med nästan allt som har med socialt arbete att göra. Man behöver alltså inte bestämma sig innan utbildningen exakt vad man ska jobba med sen. De flesta hinner ändå ändra sig flera gånger under utbildningens gång:)
Det jag tänkte många gånger under utbildningen var ”när sjutton ska jag ha egentligen ha nytta av det här?”. Man får lära sig mycket vetenskapligt som man har svårt att koppla till arbetet. Men kopplingen kommer sen när man börjar jobba eller praktisera. Jag som är ett ”maskrosbarn” kände många gånger också igen mig i det som gicks igenom under utbildningen och jag blev såå mycket starkare som person under de åren jag läste. Jag kan säga att jag inte en gång har ångrat att jag gick utbildningen för arbetet ger så otroligt mycket. Jag kan däremot säga att jag inte passar att jobba inom alla områden men det har varit kul att prova flera yrken:) Det är ok att höra av dig om du har frågor:)
Mvh Linnea
Hej Evelina!
Jag har följt din blogg ett tag och tycker att du är inspirerande! Jag hittade till dig när jag sökte på bloggar i Jönköping, då jag saknade min ”andra Stad”. Jag pluggade Socionomprogrammet i Jönköping och tog examen januari 2012. Det var jättekul och samtidigt jättejobbigt! Jag hade vetat att jag ville bli socionom sedan gymnasiet men valde att vänta till jag var 25 innan jag började plugga, vilket jag inser nu var ett bra val. Det är bra att bygga upp erfarenheter innan man läser socionomprogrammet, så du ska inte ha ångest att du väljer att plugga nu. Det är snarare en bra sak att du väntat!
De 3,5 åren under studierna är tuffa och speciellt vetenskapliga kurserna, vilket verkar vara samstämmigt i kommentarsfältet 🙂 Men ta dig igenom det, det är värt det! C-uppsatsen är väldigt jobbig och en period som är svår att förklara då man begraver sig i plugg, men när det är över var det såå värt det! Det jag saknade i programmet var mer om barn, familjer och ungdomar. När jag gick var det inte speciellt mycket fokus på det. Jag hoppas att de ändrat på det! Praktiken var bara 10 veckor, vilket är väldigt lite. Men det kanske också är ändrat?
Ett tips är att göra praktiken inom socialtjänsten, vilket ger dig mest insyn. Du vill ju jobba mot barn och familj så försök att få praktik inom det området! Det är värt det och erfarenheten kan lättare leda till jobb inom området 🙂
Efter jag tog examen flyttade jag tillbaka till min hemstad och fick jobb inom barn och familj, socialtjänsten. Det var ett så intressant, utvecklande och skitjobbigt arbete. Det är tufft och de två första åren är en känslomässig berg och dalbana. Man får se mycket och det är inte alltid man kan hålla det ifrån sig. Men det är vårt det. För jobbet är så kul! Det är värt att stå ut de två åren 🙂 Men var medveten om att det kommer att bli tufft. Jag bytte jobb och arbetade som biståndshandläggare inom funktionshinder ett tag, för att jag var tvungen att komma ifrån. Men har nu börjat igen som socialsekreterare inom barn och familj fast inom ungdomsgruppen. jag har insett att det är det jag vill arbeta med då det ger mig utmaningar och utveckling. Och att det är värt det jobbiga som medföljer arbetet.
Jag hade själv kontakt med socialtjänsten som ungdom och vilket är en fördel. men det lustiga är att under socionomprogrammet var det inom det området jag verkligen inte ville arbeta inom. Och nu är det just det jag vill arbeta med!
Lycka till med studierna och håll ut när det känns jobbigt! För det är verkligen värt det! Studietiden är också väldigt fri och det är skönt att ha perioder där det mest är självstudier, för då kan du lägga upp tiden precis som du vill! I slutet av studierna är det rätt lätt at få extrajobb och sommarjobb som socionom i Jönköping och trakterna runt omkring, det är en stor fördel att ha den erfarenheten när du tagit examen!
Har du funderingar eller frågor så får du gärna höra av dig till mig!
Ta hand om dig, ‘
Kram
Jag är snart klar med mitt första år på socionomprogrammet i Örebro och det är som Bella nämner en bred utbildning där det inte är förens sjunde och sista terminen man kan välja att läsa någon inriktad kurs. Men jag vet att upplägget kan se lite olika ut på olika socionomutbildningar. Trivs otroligt bra och är helnöjd att jag valde denna utbildning. Under hösten blir det juridik inom socialt arbete för hela slanten, det ser jag fram emot.
Jag tror att det var vanligare förr att man valde inriktning redan från början, men det känns otroligt bra att man har så många möjligheter och en sådan bredd när man är klar socionom. För som flera nämner ovan så kan det ändra sig väldigt under utbildningen vad man vill jobba med och då känns det skönt att inte ha låst sig vid något.
Vad jag förstått det som när jag pratat med yrkesverksamma socionomer är att eftersom det är en så bred utbildning så får man ofta bra fortbildning på den arbetsplats man sedan hamnar på, för att få uppdatering och fördjupning kring den specifika inriktningen.
Trots att jag som sagt knappt gått ett år, så ska jag redan denna sommaren jobba som mentor/handledare på ett HVB-hem för ensamkommande flyktingbarn och jag har blivit erbjuden jobb på andra platser när man jobbar inom socialt arbete. Nu har jag läst en termin psykologi innan, men jag trodde att man fick räkna med att vänta i åtminstone två år innan man kunde få ett sånt jobb så det känns väldigt positivt.